Fysfenomenet Isa
Status Umeå
Det går bra det här
Mobilbloggsoskuld
Kausalkonnektion?
Om detta uttalande stämmer är det vi egentligen lärt oss detta:
Ju färre förseelser i trafiken du begår, desto bättre bilförare är du.
Detta innebär att jag är en fantastisk bilförare (det tycker jag iofs). Jag använder nämligen alltid bilbälte, håller allt som oftast hastigheten och överträder i stort sett aldrig trafikreglerna. Att jag sedan kraschat två bilar i singelolyckor och kört in med sidan i en ladugårdsvägg, backat in i en bil och alltid trycker ner kopplingen när jag bromsar gör mig alltså inte till sämre bilförare? Jag har prickfritt register ur trafikbrottshänsyn och jag är kvinna, men pröva gärna att försäkra en bil i mitt namn. Det kan bli dyrt.
//Anna, ska snart ut på vägarna igen.
Ett halmstrå.
Vår ekomomiska verklighet gav oss alltså en minisemester i Stockholm som genererade ett kilos återuppgång i fikabröd och god mat, uppdatering av släkt- och vänskapsband och större bilåkarvana för Isa inför nästa minisemester som stundar.
I slutet av Augusti drar vi iväg på den långa roadtrippen och det blir pitstop i Västerås och Umeå för att slutligen landa i Lycksele över dagen. På hemvägen gör vi anhalterna Örnsköldsvik och Sundsvall innan vi åker hem. Men som sagt, hotellnätterna räckte endast till hemvägen så nu behöver vi alltså ett jävligt billigt hotell eller vänliga själar med plats för en barnfamilj över natten. Annars måste jag alltså förnedra mig och betala för hotellet vilket kommer påminna mig om hur över min jobbkarriär i norrland nu verkligen är.
//Anna, mammaledig, inte arbetslös.
Präktighets-VM
Jag tror inte Shulman spiller kaffe på sin dotter och gör han det kanske han lär sig att just han inte skall hålla i kaffe och spädbarn samtidigt. Skulle man hålla på sådär så finns det en miljard saker att klaga på; Offentlig amning, flaskmatning, mage eller ryggläge i säng, värmeslag, påklädning, sjalbärande, barnvagnsåkning, barnvagnar, bilbarnstolar, stöd för nacken, ryggen eller röven osv osv.... och... ja just det... det klagas ju på det med. Fan.
//Anna, står på Alex sida i just den här frågan.
Polska hantverkare någon??
"Vi är en medelstor firma som är seriösa och har bra priser samt allt vi slutför alltid med bra result. Det är ni som kund som är våren chef inte vi som är eran chef.
Vi lämnar alltid garanti på våra arbeten så det vi gör är:
-FASAD, MURA, PLATSÄTNING,
-SNICKERI, MÅLERI, TAPPESETSERING,
-TAK, ALLTAN OCH ALLT INOM TRÄGÅRD,
-HEL RENOVERING AV HUS OCH LÄGENHET
Vi kan läga stenar i ditt trägård
Vänta ring inte oss 07677***** vi har åven f-skatt"
Bifogat var även ett kort med telefonnummer som var överstrukna och ett nytt ditskrivet för hand. Annonsen var datautskriven med fyra olika typsnitt samt en bild på ett halvbyggt hustak. Den seriösa firman heter Polska hantverkare
MILOX och ja, ni som undrar, detta är inte saltat en mikllimeter.
//Anna, tänker sig nog köpa ett färdigt hus istället.
Min härliga dag.
Vägen till köpcentrat tog ca en dryg halvtimme.
Isa knorrade i magen under shoppingen och jag tappade en lins, blev frustrerad och hävde ur saker ur vagnen för att kunna lämna den utanför medans jag bar på ungen i affären.
Vägen från köpcentrat tog 45 dryga minuter.
Det började regna.
Isas barnvagn blev genomblöt.
Isas täcke blev genomblött.
Isas mamma blev genomblöt.
Isas mormor blev genomblöt
Jag gick med en femkilosunge i sjalen på magen, en femkilosryggsäck på ryggen, en dyngsur barnvagn skjutandes framför mig med massa varor i och ett paraply som skydd för det värsta för Isa i handen.
Väl hemma upptäckte jag att jag tappat nycklarna någonstans. Skit och pannkaka!!! Och såklart gjorde jag det dummaste och ringde Patrik och berättade. Jag skulle nog inte kommit undan ändå eftersom han jobbar på köpcentrat där jag förmodligen loosade nycklarna.
Allting är nu genomsurt och hänger på tork, utom barnet som jag, med stort mod och styrka, skyddade från ovädret tidigare. Medans hon sov HELA vägen hem kämpade jag i mitt anletes svett för att beskydda mitt barn. Men om Patrik var tacksam? Han hånade mig bara för den lilla nyckelincidenten. Om han bara kunde ta och växa till sig nån gång.
//Anna, den generösa och ödmjuka i förhållandet
Det här med bilnyckeln...
Jag har skämts som en hund eftersom jag vet att jag i vanliga fall inte är så slarvig och jag har dragits med dåligt samvete i flera veckor nu för att jag, som nybliven mor dessutom, förefaller tappat all ansvarskänsla.
Idag letade jag extra noga IGEN efter bilnyckeln.
Behöver jag egentligen skriva att bilnyckeln idag återfanns i Patriks ryggsäck (dessutom i ett fack som jag aldrig sett förut).
//Anna, vilar sin låda
Dem där nyheterna
- Amy Winehouse har fått besök av Michael Jacksons spöke enligt sångerskan själv. MJ skall ha bett Amy att sluta med drogerna, detta så att hon inte skall förlora allt. Hon tycks ju redan ha förlorat vettet så det kanske är lite sent påtänkt.
- I en razzia i Sudan så greps ett antal kvinnor enligt deras oanständighetslag. Några av dessa har redan fått sina straff, 10 piskrapp var rättare sagt var kostnaden för deras enorma fräckhet att bära byxor på sig offentligt. Jag kan inte låta bli att bli imponerad. Jag försöker vara öppen och icke fördömande mot andra kulturer men ibland är det jävligt svårt att inte sätta sig på sina höga hästar och tycka att många andra ligger jävligt långt efter.
- På inrikesfronten så har det hänt mycket. En bilist tex, vart biten i kinden av en busschafför. Bara en sånt sak.
- En brevbärare fick sparken eftersom att han hade låtit barn titta på när han kissar. I gengeld hade barnen fått åka postbil och hjälpa till med tidningsrundan. Låter som en win win situation för brevbäraren som uppger att han har ett stort intresse för barn men att det inte är av sexuell natur. Har vi hört den förut i några uppmärksammade rättegångar?
/Patrik, ska JOBBA vidare.
Eller "Gå dig smal"...
Istället för en nyttig promenad sitter jag och läser i en hälsotidning om en ny diet. Då känner jag mig nästan lika nyttig som om jag hade motionerat. I alla fall... Den här nya (och REVOLUTIONERANDE) dieten kallas "V-dieten" och är framtagen av en forskare (såklart) som heter Barbara J Rolls. V-et i V-deten står för Volumetrics och dieten går ut på (var nu uppmärksamma!!) att man ska få i sig så få kalorier som möjligt per tugga. Och att man fyller ut målen med volym men inte så mycket kalorier så att man därigenom blir mätt och tillfredsställd men inte får i sig så mycket kalorier och energi. Så går man ner i vikt.
Hänger ni med?? Riktigt nytänkande tycker jag!! Hejja Barbara...
Men nu kommer vi till det mest revolutionerande. Vi måste ju ha ett index att räkna på såklart, så att vi kan hålla koll på hur många kalorier det finns på tallriken... Håll i er nu för jag tänker avslöja hur Barbara tagit fram (forskat och forskat har hon gjort på detta, kom ihåg det) indexet för V-dieten:
Slå upp i en kaloritabell eller kolla på varans förpackning hur många kalorier den innehåller per 100 gram. Dividera sedan denna siffra med 100. Då får du fram EnergiDensiteten (ED) i livsmedlet. ED är alltså det mått Barbara vill att vi ska räkna på när vi använder oss av V-dieten.
Till sist. Det svåraste av allt:
Ju högre ED en vara har, desto mindre bör du ta av den.
Ju lägre ED en vara har, desto mer kan du äta av den.
Fantastiskt!! Nu ska jag pröva denna helt revolutionerande diet som förefaller vara den enda i sitt slag!!! Och vilken grej att kunna räkna ut sådär klurigt, med hjälp av ED, hur mycket energi som finns i våra livsmedel.
Tusen, tusen tack till hälsotidningen "Må Bra" som upplyste mig om denna NYA diet och dessutom ägnade 4 helsidor till att beskriva den och visa menytips. Min enda fråga är varför menytipsen visar på hur många kilokalorier varje portion innehåller. Körde vi inte på ED nu??
//Anna, upplyst.
Uttråkad...
Såhär tvättar man uppenbarligen barnen på våran gård. Praktiskt värre. Killen på bilden skrek som en stucken gris när han cyklade omkring. Ja ja, så går det om man varit stygg! (Om det inte syns så HÄLLregnar det på bilden)
'
Nu har jag diskat, tvättat och förberett maten tills ikväll och ungen bara fortsätter sova... När jag har tråkigt, vad är det för stil? Jag kanske måste peta ordentligt på henne så hon vaknar och gråter och jag har nånting att klaga på igen.
//Anna, bored
Kan föräldraskapet rent av göra gott?
//Anna, förvirrad igen.
Promenaden??
Jaaa, så gick det med den. Det var en promenad till att börja med, i tjugo minuter. Sen började det regna lite och då blev promenaden en powerwalk. När det började regna lite till utvecklades den till en joggingtur och när det sedan ville ösa ner så testade vi sprint med barnvagn. Det är för mig en gåta hur snabbt vädret kan ändras och en ännu större gåta hur ungen i vagnen kan sova sig igenom en storm och en mamma skrikandes svordomar på sin första löprunda efter förlossningen.
//Anna, blöt.
Motion till folket.
Rätt snygga och med det rosa matchar jag Isas garderob till hälften åtminstone.
Jag törs inte bråka om vem hon brås på men latoxen i henne tyckte att det var trevligare med en tupplur! Trots att hon vet att det är fart och sport som gäller när hon har joggingdressen på! Jag kom på henne med en tjuvlur på soffan
Men nu har jag talar henne tillrätta och efter en mutning i form av bröstmjölk (det finns inte många andra mutor att ta till) är hon med på en powerwalk iallafall.
//Anna, personlig tränare.
Om livet inte vore som det är på riktigt
Väldigt underhållande.
Översatt till mitt liv vore väl det som att önska sig in i vilken sitcom som helst med barn där frun i huset är perfekt stylad varje dag och det största problemet i hennes äktenskap är att mannen inte går ut med soporna i tid och både hon och hennes man har perfekta, välbetalda jobb där man arbetar tre timmar om dagen. Barnen är välkammade och sådär lagomt "busiga". Finns det en spädis med i bildenär den mestadels tyst och behövs icket bäras omkring på och alla blöjbyten blir en Liberoreklam med softade kanter och glittrande ögon och mamma/barnmys.
Inget bajskalas i tvättstugan där nerkräkta lakan redan ligger på golvet för att man inte hunnit tvätta dom för att man inte hunnit hänga tvätten från igår för att man inte hunnit vika tvätten från i förrgår.
Ingen prestationsångest över att få sin kropp i form efter en förlossning med efterhängsna tio kilo kvar på konstiga ställen.
Inga fula mammakläder som man tvingas använda eftersom kroppen inte passar i de gamla kläderna från förr och man inte heller har råd med nya.
Ingen saknad efter sin man som jobbar och på sin höjd hinner vara vaken två timmar när han kommer hem och som bara avhandlar praktiska göromål och inte hinner vältra igenom livets alla spörsmål.
Inga "Libresse for all kind of fluids".
Det är faktiskt dom jag har.....
Fast jag älskar mitt meningslösa liv. För det är mitt liv. Och dessutom har jag senanmält mig till en fristående kurs på universitetet i höst. Hoppas, hoppas jag kommer in.
//Anna, på promenad genom stan snart.
Confession
Appropå snowstorm... Jag får nån bild av after ski´n i Hovfjället då jag och två kompisar införskaffat läckra snowboardkläder, flätat håret sådär sportigt, lånat tre ascoola brädor och rullat oss i snön så att det såg ut som om vi åkt bräda hela dan i backen. Om nån av oss faktiskt kunde åka? Äh, va tror ni? Men fatta hur läckra snowboardkillarna var på den tiden!
//Anna, inte så sporty spice som man kan tro.
Att leva med Patrik.
Ikväll såg vi en film om en man som föddes gammal och dog ung, inte så hållbar story och halvdålig/halvunderhållande rakt igenom. När filmen var slut tittar Patrik på fodralet och utbrister;
"Helvete vad lång filmen var!! En och femtionio. Det är ju typ Två och en halv timme!!!"
Så är det att leva med Patrik.
//Anna, road.
Bitterblogg.
Jag börjar bli riktigt uttråkad och hamnar gång på gång i alla mammafällor såsom att jag tycker att ingenting handlar om mig längre, det är bara bebisen som gäller (vilket iofs är sant, min person krymper mer och mer för tid finnes bara till mödraskapet för tillfället), jag är tjock och ful (men det är som vanligt okej eftersom jag födde barn för fyra veckor sedan, BLABLABLA) och jag längtar efter en utmaning intellektuellt eller stimulans i arbete av något slag. Men varken tid eller ork finnes. Riktigt tråkigt helt enkelt och som ris på kakan skall vi äta pyttipanna till middag. Bara blodpudding är mer barnfamiljspraktiskt tråkigt (även om jag tycker att båda maträtterna är goda).
Samtidigt drivs jag av min sedvanliga vilja att vara bäst på precis allt så att börja jobba, helamma, plugga och skriva en bok samtidigt verkar inte riktigt fungera i praktiken. Då får jag väl nöja mig med att vara bäst på att vara mamma åt Isabel. Även om det ensamt är väldigt tråkigt för tillfället.
//Anna, lite uttråkad.