Nu har jag bokat upp min sista fria hotellnatt till förmån för Sundsvallsvistelse i slutet av månaden. Därmed är det även spiken i kistan för alla jobbförmåner och nu står jag lite trevande i mörkret när jag börjar tänka på jobb. För fundera måste jag tydligen, det säger ALLA. Det räcker alltså inte med att ha slitit arslet av sig i två år för att tjäna ihop en hyfsad mammapenning och kunna njuta av ledighet med barn i dryga året. Näpp, det är bara att fortsätta ikläda sig ångestkavajen och noja över att trots den fasta anställningen på papper så ser det ut som att jag inte har jobb efter mammaledighetens slut.

Vår ekomomiska verklighet gav oss alltså en minisemester i Stockholm som genererade ett kilos återuppgång i fikabröd och god mat, uppdatering av släkt- och vänskapsband och större bilåkarvana för Isa inför nästa minisemester som stundar.
I slutet av Augusti drar vi iväg på den långa roadtrippen och det blir pitstop i Västerås och Umeå för att slutligen landa i Lycksele över dagen. På hemvägen gör vi anhalterna Örnsköldsvik och Sundsvall innan vi åker hem. Men som sagt, hotellnätterna räckte endast till hemvägen så nu behöver vi alltså ett jävligt billigt hotell eller vänliga själar med plats för en barnfamilj över natten. Annars måste jag alltså förnedra mig och betala för hotellet vilket kommer påminna mig om hur över min jobbkarriär i norrland nu verkligen är.

//Anna, mammaledig, inte arbetslös.