Jag läser lite här och var om upprörda glesbygdskommuninvånare som argt höjer sina röster för att protestera mot alla sparförslag kommunen lägger fram. Det kan handla om nedläggningar av sjukhusavdelningar eller dagis eller skolor (detta är det som brukar uppröra mest). Ofta får en eller två stackare föra  resterande medhållares talan i protestaktionerna. Tyvärr är det alltför ofta så att retoriken haltar när det skall protesteras.

Argumenten är inte för sällan att de faller platt. T ex jämför man kommunal service med projekt som skapats av kommunen för att driva in pengar. Även om projekten i sig inte är vinstdrivande, kan det finnas merintäkter i form av marknadsföring och turism för kommunen.

Jag kan faktiskt inte för mitt liv tro att en enda kommunpolitiker skulle vilja lägga ner barnomsorg eller vårdavdelningar om det vore för att det var lönsamt för kommunen. Bra kommunal service skapar glada kommuninnvånare, arbetstillfällen och välfärd. Men om det kostar mer än det smakar?

Det ständiga dilemmat i sådana här diskussioner är väl hur mycket pengar en kommun har och vart man skall stoppa dessa pengar. Småbarnspäronen skriker "till glesbygdsdagiset". Kvinnor och män i barnafödande ålder skriker "till BB". De äldre och de med föräldrar på ålderns höst skriker "till äldrevården". Tränaren i backhoppning skriker "till hoppbacken".

Det är inte svårt att blanda päron och äpplen men man måste fortfarande hålla isär dom. Jag tycker att det är toppen att det protesteras och argumenteras med politiker om hur man förvaltar kommunens pengar men snälla, få till en något mer nyanserad debatt och ha lite torrt på fötterna, lite bakgrundsfakta. Annars bränner ni bara ut er. Eller är det bara framställningen av debatterna i media som är skrot? Beats me, trött på´t är jag iaf.

//Anna, gnäller med lite självinsikt.

Vi strosade omkring på Bergvik och handlade sånt där nyttigt som bromsbelägg, bromsskivor och smågodis när vi ser ett informationsstånd/krängagymkort-bås framför oss. Det är SATS som kör en drive och ska bygga ett nytt gym och dom hade givetvis jätteförmånliga priser om man signade up sig redan nu. Vi har ju talat lite om gymkort och träning men jag har väl haft ståndpunkten att man kan träna gratis i naturen, det har jag nästan alltid gjort (förutom i Lycksele där jag faktiskt betalade för att slippa springa utomhus i -30.). Men lyssna på vad tanten har att förtälja kan man alltid.

Jodå, det var förmånliga priser och jodå, dom hade t o m barnpassning från tre månader om man ville och det bästa av allt var att man fick träna gratis på gymet i stan tills dess att det nya var färdigbyggt. Så tittade hon på min mage och sa att det kanske inte var aktuellt att träna just nu men om nnågra månader kanske och när var det egentligen dags? Jag svarade lite gravidtrött att det var dags i förrgår och tanten sa att "Näheeej! Ojojoj, du som inte alls ser så stor och otymplig ut, du ser ju jättefin ut, jag trodde det var flera månader kvar..."

Sen fick tanten min underskrift och jag har nu bundit mig i 12 månader att betala SATS en viss summa pengar för att träna upp mig på deras gym. Så lätt var det att snärja en kossa.

Anna//källkritisk som vanligt.

41 + 1

Kommer det inte att bli tal om idag heller, iaf om man får tro lilla frun. Men hon uppger dock att det kändes som att barnet och magen övade inatt. Vi har ett vad som gör gällande att allt startar kl:14:55 idag, det ger 8 ggr pengarna.

Eftersom vi tydligen inte ska ha barn under dagen så drar jag till min gamal mor för att byta bromsarna på bilen. Först skall jag och lilla frun åka ner på stan och bränna lite skattepengar, det är vi värda. Men frukta ej, frun blir hemma under dagen så det lär komma en del uppdateringar under dagen./Patrik, i regnet.

Den den 9 juni 2009 23:21 skrev stefan <[email protected]>:

intresserad av byte????


Mitt svar blev: Hej, Å Nej,.

//Patrik, lite tröttare på Blocket..

Såg nyss ett inslag på nyheterna som spädde på min alltid så reserverade hållning mot den stora björnen i öst (Ryssland, alltså). Sedan tidigt 90- tal så är de ju ett demokratiskt kapitalistiskt land, eller, de utger sig för det i alla fall. Klivet ifrån planekonomi via chockkapitalism var en besk medicin och många i det forna Sovjet minns dagarna innan unionens upplösning som de glada dagarna.

Inslaget handlade om att en fabrik i en mindre stad hade fått stänga igen. Oligarken som antagligen hade gjort sig en hacka på fabriken då staten sålde ut den i samband med det ekonomisk paradigmskiftet fann det inte längre lönsamt att driva fabriken. De anställda var nu utan inkomst och protesterade utanför fabriksbyggnaden. Då landar en helikopter utan förvarning, ur kliver premiärminister Putin, med sig har han sitt entourage av fotografer och reportrar som dokumenterar allt han gör (givetvis i positiva ordalag). Han kallar samman ett möte på stående fot och fabriksledningen har bara att komma dit, så även oligarken i fråga. Inne på mötet dokumenterar pressen den handlingskraftiga premiärministern i sin roll som den lille arbetarens räddare. Med sig har den ledigt klädde ministern ett kontrakt som stipulerar att fabriken skall vara up and running inom tre månader annars annekterar staten fabriken. Putin satt vid mitten av det U-formade bordet i sin uppknäppta sportjacka och ställde en fråga, - varför har inte du skrivit på det här kontraktet? Innan svaret kom sa han - kom hit och skriv på nu. Så skedde och den som undertecknade kontraktet glömde i sin förnedring inför den samlade pressen att lämna tillbaka pennan. Putin påtalade detta och fick tillbaka pennan. Vidare fick dem veta att istället för att springa om kring som kackelackor så borde de agera. Oligarken som han kört med är för övrigt världens 9:onde rikaste man enligt Forbs.

Det läskiga är hur nära Sovjettakterna finns till hands för den gamle KGB:aren. Ryssland har på pappret iaf en marknadsekonomi samt en demokrati. Men vi skulle finna det avskyvärt om Reinfeldt dök upp på ett IKEA- varuhus och tvingade dit Kampard för att inför kamror tvinga honom att skriva på ett kontrakt som ger staten företaget om konjekturen inte vänder.

Tryggt att dem har känvapen också./Patrik, inte impad. 

Hur roligt är det egentligen när man ligger och myser i soffan, efter att ha tryckt i sig en tallrik pasta och bacon, och ens kille säger:

"Fatta gumman, om två veckor kommer du lätt va nere på 80 kilo igen!"

Oh, the joy...

//Anna, längtar om möjligt ännu mer efter att få föda ur sig en fyra-fem kilo.

Återigen då med den förbannande bilanonnsen, vi har tydligen glömt att skriva INGET BYTE YOU FUCKERS. handlar man fortfarande med kycklingar och cigaretter här på landet eller?



"Den den 9 juni 2009 13:38 skrev andreas <[email protected]>:
hej.
undrar om du skulle vilja byta mot en Honda 650nx.
650,n är oregistrerad pga att den har varit krockad och skrotad, urtagen
ur registret!
men den är jätte kul att köra med på grusvägar eller i skogen.
Den är inte sne eller vinn i ramen! frampartiet är bytt på den(hjul
bromsok skiva och framgaffel)
fick då med kåpor och delar till en dominator!
Går kanon bra ny kamkjeda och sträckare!
den är väldigt fin att köra. inga fel på den.
har ett högt värde.
mvh//Andreas"

Så jag tänkte göra Andreas en tjänst här, så ni som är intresserade av hojen kan väl maila honom. Eller va fan, maila han ändå./Patrik, lite trötter.

MEN, riktigt bra är det väl inte heller.

Jag tänker på Piratpartiets framgång i EU- valet. Flertalet är de gånger ett missnöjesparti har blommat upp ur en för tillfälligt het fråga. Lika många är de gånger då folk efter ett tag har insett att det var en chimär. Att de fick mandat i EU må vara hänt, men vad händer i riksdagsvalet nästa år? Liksom SD som i bästa fall också kan ses som ett missnöjesparti så ställer de till det så till vida att de går in och tar röster ifrån partier som har ett holistiskt förhållningsätt till politiken. Att ha en begränsad agenda medför indirekt att det blir ett bäst före datum på sin egen verksamhet. Jag skulle inte vilja säga att PP utgör ett hot mot demokratin, vilket jag läste någonstans, snarare tvärt om. Deras resultat sätter fingret på något som en del av medborgarna bevisligen tycker ät viktigt. Detta kan verka som en ögonöppnare på de etablerade partierna om vad som är på tapeten. Det jag oroar mig för är den där entrepenör- andan som ger missnöjespartierna "drag under galocherna". För de var väl så Ny Demokrati sa? De kom in på den politiska scenen och tog sin in i riksdagen på en gång. Väl där så sådde de splitt och spelade ut de etablerade partierna mot varandra, allt för att röra om i grytan så mycket som möjligt. Bytte till sig uppgörelser och sålde sina röster mot uppmärksammhet i olika politiska utspel. Att de sedan åkte ut nästkommande val är väl just bara ett tecken på att missnöjet hos befolkningen svänger och vad som är på tapeten idag är old news i morgon.

Det enda missnöjesparti som har hållit sig kvar i riksdag är Miljöpartiet. Ett enfrågaparti som var tvungna att mogna då de fick mandat, denna mognad var deras enda chans att hålla sig kvar över 4% spärren. Tyvärr lyckades dem och nu har de varit lite av en joker i två dencenium. Frågan är hur mycket av vår miljöpolitik som vi kan tacka dem för, jag tror att vi hade varit långt framskridna (i förhållande till många andra) i miljöfrågor även utan dem. Dock kan de ha verkat som en förändringsagent, men eftersom folkets vilja till miljöförbättrande politik bevisligen fanns så hade det nog vart en fråga om tid./Patrik, morgontrött.

Har varit inne hos grannen och tittat på tv igen. Fortfarande ingen idé. Och what´s up med reklam egentligen? Den absoluta favoriten är "innehåller endast naturliga råvaror". Fab! Visa mig en onaturlig råvara...

Gnatt!

//Anna, inte trött.

Kanske borde man sagt datum för födseln tidigare. Aldrig förr har så många ringt eller messat för att surra om så lite. Men det är jätteskoj! Tyvärr har vi inte ett besked om ens känningar i musmagetrakterna. Allting är som vanligt. Däremot finns det en liten bitter sida med att människor vet om att det snart är dags. Allting man säger att man ska göra härleds till graviditeten och den stundande förlossningen. Några exempel från igår och idag:

-Jag har diarée innebär att värkarbetet snart kommer att starta.
-Jag sover middag i två timmar innebär att kroppen ställer om sig för att orka med en förlossning.
-Vi har köpt jordgubbar innebär att  kroppen söker föda som är lättbearbetad då förlossningen snart sätter igång.
-Patrik ska jobba några pass i veckan innebär bara att jag kommer föda just dom tiderna.
- Att jag är glad/ledsen/sur/arg/uppgiven osv. är hormonrubbningar som sker inför födseln.
-Jag vill inte skala potatis är bara ett tecken på att snart sätter det igång.

Nåja, vi kan fortsätta ievigheter och förmodligen är allting en sammanblandning av realism och vanlig skrock. Som det mesta här i världen alltså. Det är ungefär som när människor gissar barnets kön. Det är lix i runda slängar alltid så att det är 50% chans att man har rätt. Och att förlossningen kommer att starta inom en tidsrymd av två veckor kan man enkelt satsa en slant på då chansen är ca 98%. Dröjer det ännu någon dag prickar man 100% rätt, men då är det ju ingen spänning.

Men fortsätt gärna att ringa eller kommentera bloggen, vi känner oss superpopulära och får vi bara göra det en gång i livet kommer vi suga på den karamellen så länge det bara går. Dessutom är det lite skoj att få prata med alla ;)

//Anna, fortfarande bara ett kylskåp utan ens en sammandragning.

Jag läste nätupplagan av Aftonbladet nyss. Till min stora glädje såg jag att man kunde chatta med Mia Törnblad/blom what ever. Klockan var precis 13:30, vilket var starttiden för chatten. Jag mös och tänkte, äntligen. Men då jag hade författat ihop mina rader och tryckt sänd så hände det precis ingenting, ingen högre känsla av vällust bubblade upp inom mig, inte heller fann jag tacksamma skaror av människor utanför vår lägenhet. - Varför då? Jo, för att mitt inlägg/fråga inte kom med så klart. Visst, hon får säkert, eh, många frågor av osäkra tonåringar och så, men skulle det (för läsarnas skull) inte vara roligt med ett inlägg som inte kan besvaras med "tack för din mycket personliga och modiga fråga, bla bla bla". Mao, ett inlägg som inte bara syftar till att befästa hennes ställning utan som utmanar den. För det är väl genom utmaningar vi växer och prövar vårt sätt att se på livet, och stagnation kan väl knappast vara till gagn för en människa som arbetar med förändringar av individer. Eller hon kanske redan är "klar", fullkommlig alltså?

Min fråga/inlägg var ungefär som följer:

- Hej, jag undrar varför ni självhjälpsmänniskor tror att ni kan hjälpa andra genom att försöka få dem att göra som ni har gjort då ni har utvecklats. Inser ni inte att alla människor har olika problem samt olika förutsättningar, och därigenom att deras problem kräver olika lösningar? Det du och din förläggare lever på är osäkra, desperat människor som fumlar efter halmstrån, efter en punktlista i en bok som skall göra deras liv till den illussion som du utger dig för att förmedla. Att generalisera med lösningen till propblemen.  Att marginalisera individernas specifika problem till att handla om ert eget hjärteämne är att göra våld på individens rättighet till en ärlig chans att komma vidare. Om din strategi nu fungerade så skulle det väl idag inte längre finnas människor med psykosociala problem. Om självhjälp generellt fungerade, varför är inte alla människor friska och rika, för det är väl det som är hela grejen. Löftet om omedelbar lycka och rikedom, men för vem?

/Patrik, så jävla trött.

På väg till kiropraktikern igen då, jag har 420 spänn för mycket på mitt konto och han såg så fattig ut sist så det är väl lika bra att han får dem. Idag som sist jag var där så kommer jag inte att kunna sluta tänka på Charlie Harpers bror,  Alan, ni vet i två och en halv män. Jag fnissade gott åt att han var en misslyckad doktor som försökte se till hela mitt "väsen" under sin undersökning. Sen kom jag på att denne kvasidoktor skulle spänna fast mig i en maskin och knäcka till min ryggrad, jaa den där som man kan bli lam av att leka med. Då var det inte hälften så kul längre. Men det funkade, kanske var inte paralellen misslyckad doktor/misslyckad polis så hopplös.

Frun sover än, vi somnade väl inte förens 0200 inatt så jag är the död också. Hur som, jag hoppas hos sover till förlossningen sätter fart nu så hon är stark. Jag bestämde igår att hon inte kommer att få gnälla under förlossningen. Vi kollade på ett förlossningsprogram där de födde i vänstervarv. Då kom JAG fram till att Anna inte får använda sig av utryck som - Nu vill jag inte göra det här mer, samt - jag dör nu. Då kom Anna fram till att hon kanske kunde använda sig av frasen - fader okänd. Hon skall då alltid trumfa./Patrik, snart knäckt. 

Då har det hänt igen, vår skapare, eller i allfall en av treeninghetens skepnader nämligen sonen. Jesus har alltså bestämt sig för att åter visa sin skepnad för oss. Vad han vill säga den här gången är lite oklart ännu men jag gissar på att spekulationerna ifrån de religiösa vännerna inte låter sig dröja. Kanske är han här för att mäkla fred mellan nord och syd- korea, kanske för att Susane Boyle bara kom tvåa. Som vanligt så är våra klena förstånd inte vida nog för att förstå hur och vaför han gör som han gör. Men ett är säkert, och det är att  den där restaurangen i Vellinge har stora problem om dem ska få tillstånd för nattvardsvinet till lunchena.

Liten anektot gällande reiligiös dyrkan. "I skolan berättade en doktor i psykologi för oss att om man talar med gud så kallas det för att be. Men om gud svara så kallas det för psykos." Det konstiga är att en stor del av oss har någon form av tro men när något säger sig höra eller se gud så blir alla förvånade. Själv tror jag inte så jag har inga problem att raljera över andras tro./Patrik, inte så förvånad.  

Lite varstans hör jag höga röster som uppmanar mig att gå och rösta. Lite varstans läser jag bloggar som uppmanar till att man borde rösta. Samma höga röster och skarpa pennor menar samtidigt att dom inte är speciellt insatta, om ens alls. Dom vet alltså inte vad dom ska rösta på eller varför man ska rösta. Annat än att man ska och borde bry sig då. För det är var mans plikt. Engagerar man sig inte, har man inget att komma med.

Så långt är jag nästan benägen att hålla med. Eller jag var förut iallafall. Jag förstår att "vi", "folket", kommer att påverkas av utgången i de flesta val, på ett eller annat sätt. Men, jag blir nästan lite anti...

Förlorar man helt rätten till en åsikt enkomt för att man inte engagerar sig och går och röstar?
Får man inte, utifrån den vetskap och kunskap man besitter i just sitt utgångsläge, yttra sig i politiska frågor som inverkar på ens liv om man inte röstat?
Är det verkligen ens "förbannade plikt och skyldighet" att bry sig och engagera sig i politiken och därmed ta ställning och gå och rösta?
Är det inte snarare ens rättighet som det ser ut i Sverige idag?
Varför ska vi alltid vara så protestantiska och hunsande och skuldbenägna så att varje gång vi finner att vi har en rättighet så gör vi om det till vår skyldighet?

Jag tänkte gå och rösta idag. Med argumentet; Jag kan inte så mycket, jag är inte så insatt men jag måste rösta annars har jag fasen inget att säga till om sedan heller.
Sen tänkte jag om. Och tänkte att, det har jag visst det. Jag har fortfarande min rättighet att yttra mina åsikter och försöka påverka såväl Sverige och Europa med de politiska medel jag kan. Oavsett om jag röstat tidigare eller inte.

Och jag tänker inte skuldtynga mina axlar för att jag inte röstar idag. För jag har inte en susning om vad det handlar om. Känner jag ett behov av att påverka får jag ta reda på det.

//Anna, allt annat än obrydd.

Dagen ser ut att formas till innesittande i soffan med magont. Strålande att magen pajjat inatt när Patrik kom hem. Osunt leverne kallas det men va fan ska man hitta på annars? Men kan inte vara en snäcka jämt heller...

I Aftonbladet skrivs det för fulla muggar om hur man går ner i vikt och hur man opererar bort åderbrock. I går läste jag en artikel ur "i form" som berättade hur man får platt mage efter en graviditet. Artikeln slutade med att om man inte lyckats återstår plastikoperation. Härligt!

Jag har inte så mycket emot om folk vill karva kniven i sig och operera än det ena än det andra, men skriv för fan inte att man inte kan/bör/skall visa sig ute om man inte gör det eller inte lyckas.

Vi ska försöka få i oss lite morgonfika iallafall, och Ja, vi vaknade först nu...

//Anna, inte strålande.

Jag blev ikväll medryckt till en första 25-årsfest (i Torsby firar vi minst tre vardera) för Sarah på Norrstrand och brudarna fixade käk och trevligt sällskap samt en fotbollsmatch där danskarna gick och vann.

Eftersom Patrik redan lagat middag till mig i ett försök att impa på mina vänner så fick jag knappt i mig ens en liten brödbit av tjejernas kulinariteter men fint såg det ut och det är väl huvudsaken.

Ju gravidare och därmed nyktrare man är, jämförelsevis med alla andra på en fest, desto mer fantastiska citat kan man samla på sig under en kväll. Johanna, amatörpsykolog för kvällen hade införskaffat en ny, fin hårmojäng som gjorde håret "hollywoodish" och jag blev mycket intresserad av att köpa en själv då den uppenbarligen hade många användningsområden.

Sarah, kvällens värdinna och tillika födelsedagsbarn däremot, påpekade att en sådan locktång passar sig nog inte för mig att använda och jag borde nog undvika den som gravid. Ja, just det. Utan närmare förklaring än så.
Jag bör inflika att jag har haft en fantastisk kväll och det enda som kunde gjort den bättre skulle i så fall varit en förlossning, min egna helst.

Jag skjutsade just in brudarna för festligheter på krogen, avstod dock själv att köa i regnet under nationaldagen och körde hem. Utanför krogen där stockholmsvakten jobbar såg det kaosartat ut och jag antar att Patrik kommer behöva sova en bra stund innan eventuellt bromsbyte imorgon.

//Anna, lite nöjd över att få vara gravid och åka hem.

Då har vi packet den obligatoriskt BB-väskan så nu kan iget gå fel. Ni som hade bettat på 6/6 börjar få problem, Anna är iof inte hemma så riktigt säker kan jag ju inte vara.

Idag köpte vi även blöjor, så man har lite hemma. Tur att vi hade svärmor med oss så hon kunde avstyra puderköpet. Jag hade bara fått för mig att man skulle ha puder hemma. Blöjorna ja, alla inklusiva Anna tycker att blöjor är så dyrt. Jag vet inte om jag håller med om det, iof är det billigt att skita på muggen men 28 st för 39kr kan väl inte vara orimligt om man ser till materialkostnad samt packetering och tillverkning. Det är ju (med mina begränsade mattekunskaper) mindre än 2 spänn per byte. När man snusade så gjorde man ju av med det dubbla (jaa jag snusade två doser om dagen) på en dag. Nu känns det ju iaf som att pengarna går till något bra.

Anna är som sagt och leker med sina Torsby- kompisar och jag skall ställa mig i den där förträffliga dörren ikväll igen. I morgon har jag starka funderingar på att bege mig til min gamla mamma där det finns verktyg så jag kan byta bromsar. Hur det blir med det lär vi se i möra. /Patrik, snart dörrstopp igen.

Karlstad Hell- riders var ute på Viken idag. Vi hamnade bakom och då vågar man ju inte köra om. Två frågor infinner sig:
1, Var fäster man sin wonderbaum på en sån där?
2, Var det något fel på trottoaren?

      /Patrik, osäker...

När det dyker upp reklam på våg blogg så är det reklam som bekymrar mig. Utgår man ifrån att de där reklammakarna vet vad de pysslar med så torde de ju syssla med målinriktad reklam. Dvs blöjor till lattemammor och spritreklam till tonåringar. Men då undrar jag vilka budskap vi sänder ut och vilken typ av läsare vi har eftersom de gör reklam för xyloprokt (hemorojdsalva/suppar) alternativt inkontinensskydd på vår blogg. Jag är sårad och lite förnärmad.

Nu till något viktigare, nämligen mig. Jag har en infektion i tandköttet , liksom på insidan. Inte skönt, och varje gång jag äter så göder jag bakterierna där inne och det suger ju. Så nu ska vi iväg och köpa bakteriedödande medel om vi bara hittar ett apotek i denna stad på denna dag. Funkar nu inte det här så får jag helt enkelt sluta att äta och svälta ut bakterierna. Det kommer att göra under för min anorexi./Patrik, ständigt firande. (jag började dagen med att gurgla i vodka för den rätta känslans skull)

Jag ska packa en pluttipluttväska. Sen kommer det förmodligen dröja ytterligare tre veckor innan dott:en kommer. Men då är det klart iaf. Problemet är inte kläder till ungen, det är extra kläder till mig. Jag har inte ett par brallor som jag egentligen kan ha. Nu har jag dom ändå eftersom jag inte har andra, men snyggt är det inte. Problemet: Röven har senaste dygnen expanderat till oanade proportioner! Jag kan gå omkring i affärer eller på stan och när jag vänder mig så ryker ett hyllplan cornflakes eller några vaser eller en femåring i höjd med mina höfter i backen. Och det är då inte mage eller tuttar som sticker ut, dom har jag börjat vänja mig vid. Nä, det är baken minsann som sätter världen i gungning för tillfället.

Ja, jag ska försöka packa väskan iaf.

//Anna, big ass girlfriend.