Vissa dagar gör mera avtryck än andra, vissa dagar minns man inte att dom har gått. Det hela handlar om pärlor och blåbär! Alltså, dagar då något utanför rutinerna har inträffat minns man (pärlor, eller blåbär om man föredrar dom), dagarna som bara går förbi klädda av slentrian och rutin kanske vi inte ska minnas. Eftersom jag har testats både högt och lågt i diverse psykologiska tester så vet jag att jag inte gillar rutiner eller för trånga ramar. Men om varje dag skall vara något över rutinen så kommer saker som faller utanför ramarna att bli rutin...Ni börjar förstå problemet. Så öppna er för de dagarna som utgör merparten av livet, ni kommer inte att minnas dom, eller minnas dom som ett slags generiskt minne som representerar en epok eller plats. Däremot så kanske strävan inte heller skall vara att vara att ha extravaganta dagar hela tiden heller då man även kan tröttna på oxfilé.  

Så idag tänker jag kämpa för att vara så vanlig som jag bara kan, denna semestersöndag som i sig är så unik att ingen annan dag kommer att vara likadan, hur jag än försöker. Ändå helt vanlig och generisk...Jag trivs, trivs trots att jag inte borde. Snart träning och mat, sen TV och säng...Precis som vanligt./Patrik, något mer filosofisk.