Jag kliver in i butiken, hämtar en cola zero, knallar fram till kassan och beställer snus. Grabben, nyss fyllda arton, bakom disken blir stressad av, att samtidigt som jag kliver fram, blivit tillfrågad av en man bakom mig om hur man ser vad som är spolarvätska i bilvårdsprodukthyllan. Som tur är blir expiditen räddad av sin kollega som går för att hjälpa mannen med förmodad smutsig vindruta. Jag ler snett mot killen som nu håller full fokus på mig och säger;

-Nästa gång någon frågar om hur man ser vad som är spolarvätska så kan du bara svara "den flaskan som det står spolarvätska på".

Killen förefaller bli mycket generad och förstår uinte riktigt om jag skämtar eller menar allvar så jag säger tydligt:

-Förlåt, jag skojade lite med dig.

Då ler han och ber att få betalt 54,50 av mig. Jag sträcker fram en femhundring och grabben blir åter nervös och frågar om jag tänker betala med femhundringen.
Jag tittar på lappen i handen, lägger snabbt ner den i plånboken igen och svarar:

-Oj, nej, den här lilla lappen ska jag ju ha för att torka mig i arslet med. Jag betalar med kortet.

Jag betalar med mitt kort och går ut. Sen undrar jag lite om jag förstört en artonårig killes statoilkarriär forever.

//Anna, elak.