Jaja, det bidde ingen fika med annan Anna. Jag vill hellre sköta hand om min deppiga karl som inte verkar förstå att vi alldeles strax slipper den här vintern och flyttar för gott (förhoppningsvis).

På jobbet idag träffade jag min chef som satte griller i huvet på alla butikschefer som börjar flytta och bygga om hela butikerna på en gång. Lite roligt var det att se, man blir gärna hemmablind och kommer någon med drastiska idéer är det lätt att dras med i hypen. För min del får det gärna byggas om hur mycket som helst, jag slipper ju göra grovjobbet den här gången eftersom jag semestrar mig om sex dagar.

Sedan verkar det som om fröken på citybutiken fick mitt vik och ingen tror jag gläds mer än jag, hon kommer passa utomordentligt för jobbet (kanske t o m bättre än jag men det vill jag nästan inte erkänna).

Nu ska jag slita upp min man ur soffan (golvet remember?) och åka ut på hemligheter. Som en riktig fosterfamilj.

//Anna