Sååå då var vi hos Isas farmor på landet då. Vi tittade på tjurarna och åt mackor, kött och pepparkakor, det är sådant man gör där. Isa hade den goda smaken att vara på sitt charmigaste humör.



Förutom när vi försökte få henne att sova med en lurvig hundvakt/ (barnvakt) som vi hittade. Wilma (hunden) kröp nära Isa sen när Isa fick ett bitchfit så retirerade hon. 



Det hans även med en lite promenad på landet. Det var trots allt en stor dag för Isa då hon för första gången lämnade Värmland. Hon var som en knippe solsken ända tills vi var tio minuter hemifrån då exploderade hon i tårar och skrik. Det hade dock sin förklaring, hon hade bajsat ner sig så till den milda grad att inte ens favvo- nappen klarade sig undan fekalierna./Patrik, på väg till sängen.