Jag var sådär kvinnlig och gick till en hudvårdssalong idag för att göra mig av med lite kroppsbehåring som infunnit sig i mitt ansikte, närmare bestämt en liten julekrans kring mina ögonbryn som inte ska vara där. Så jag lämnade barnet till mostern och två steg utanför dörren hörde jag gråten och tröstade mig själv med att Patrik snart skulle vara hemma.

Jag klev in på salongen, blev bjuden te och choklad i väntrummet och skrattade rått inombords åt en tösabit som blev pålurad ansiktsvatten á 630 spänn flaskan.

Så var det min tur att bli behandlad och hudterapeuten la mig på sin brits och gick lös på mina bryn under stånk och stön och inimellan slängde hon in ett och annat "Mmmm, ja, dom här kan ju liknas vid stålborst" och "Det var rackarns vilka envisa hårsäckar" samt lite "Riktigt buskigt var det här ja". Jag grät mig igenom sessionen och när vi var klara fick jag titta i en spegel och beundra hudterapeutens verk. Som grädde på moset (så länge sen man fick använda sig av det uttrycket) slängde hon i en brynfärg eftersom hon så snällt påpekade att jag desutom hade så konstig färgsättning i ögonbrynen.

Bra blev det men varför är frisörer och hudvårdare el dyl. alltid berättigade att kasta omkring elaka kommentarer om ens utseende så att man skäms extra mycket när man går därifrån och dessutom lovar att återkomma med sin fula nuna? Jag bara undrar...

//Anna, tänkte nästan köpa hudvårdsprodukter för massvis med stålas hon med.