Åter i bilen. Vårt huvudsakliga mål är avverkat. Vi inkvarterades hos ett annat lyckligt par som hade x antal vackra fordon på sin gård, i anslutning till sitt hus, vilket om det legat i stockholm torde kosta ett antal miljoner. Där försvann dom i 20 minuter för att baka pizza åt oss. Dom tom la pizzorna i kartonger så att det skulle kännas som hämtmat. Väldigt omtänksamt av dom. Patrik var upphetsad hela kvällen efter en raggarrunda i deras pontiac. Vi smet in på systemet för att inhandla måltidsdryck i form av vin o cider och i kassan bad expiditen att få se legitimation. Jag trodde att det var mig hon menade och tyckte nog att det var överkurs eftersom jag hade barnet på magen och därmed ser vuxen ut men nej, det var Patrik hon menade! Så nu har jag i 15 mil lyssnat på hans skryt om hur han ser ut som en 20-åring trots att jag försöker förklara att det snarare är så att 20-åringar i norrlands inland oftast ser ut som 40+. Nåväl, det var fantastiskt att återse sina nära och visa upp vår vackra skapelse, ja och Isa då såklart. Vi hann även med ett fikastopp hos en annan barnfamilj och jag fick öva på billekar med barnet. Nu har vi tagit oss, billedes, genom inlandets undermåliga vägar och är åter på väg e4. Om några mil stundar mer fika hos min chef så hon ser att det inte bara var hittepå och dikt det där med barnet i magen. Vi åkte just förbi en hemmasnickrad mercapickup med en reservmotor på flaket vilket får oss att komma ihåg att vi fortfarande är i norrland. Tack underbara folket vi bodde hos att vi fick låna erat hus, hoppas husvagnen var varm nog att sova i. /Anna, förkyld.