Nu är det nära... Den stora festen. Igår andades jag in kopieringstoner till 72 partyhäften. Vet folk egentligen hur jävla svårt det är att göra spalthäften?? Annars skulle jag kunna ställa upp på intervjuer om detta fenomen, nästan gratis...
Men men, häften blev det. Planeringen är klar (så klar den nu kan bli) och det viktigtaste är fixat: Beställningen från systemet! Eftersom jag då ska hålla mig nykter festen till ära, föreslog jag de sämsta vinsorterna jag kunde komma på samt gav strårom som avecförslag. Det eller absint tänkte jag men mitt förslag blev nedröstat, typiskt.

Så nu har jag provat klänning. Den sitter som ett jävla korvskinn och det skyller jag på Patrik. Han är helt fantastisk för man kan verkligen skylla allt på honom. Är det någon som har nån issue, kom igen bara. Skyll på Patrik. Jag gör det jämt nuförtiden. Nån gång ibland gnäller och gnyr han lite men då kan man mata honom med kanelbullar så håller han käften ett tag. Innebär detta att vi nu börjar lära känna varann?? Oklart...

Igår var min allierade Färjestadssupporter här och bälgade kaffekannor. Vi hann gå igenom gamla minnen så som att shota tequila och glömma att öppna munnen, dansa på bardisker och scener samt att förstöra fötterna och supa bort mobiltelefoner. Hon bör kanske ha lite cred för att det var hon, den där natten i Juli, som fick mig på benen halv ett på natten för att spana in läget på Arena, där jag raggade upp ett krogragg som nu, tre månader senare är min blivande man. Så, thank´s Jenny.

Nu tänkte jag laga nån slags middag med spenat och fil och sen är det bara att ladda inför partyt. Klockan 1600 är det deadline för förberedelserna och sen vet man aldrig hur det slutar. Kan vara en klar fördel det här med nykterheten känner jag...//Anna