Då har man bara så där två vägar att gå när det gäller jobb. I början av nästa vecka så har jag förhoppningsvis löst det där med sysselsättningen fram tills jul iaf. Kanske inte det optimala med väl en inkomst och något att göra. I morgon har jag ju den där intervjuvn med min gamla arbetsgivare och nästa vecka med en annan. Som jag brukar säga "ödmjukhet är tecken på dålig självkänsla".

Har redan vart och lämnat lilla gumman på busstationen, hon var smart nog att åka buss till Luleå idag. Det är 7 minus och värre lär det ju bli. Själv ska jag nog skita i att börja med den där antibiotikan, den där läkaren i går var ju inte så där överdrivet tydlig. "om du vill kan du ju ta pillrerna,. annans kan du vänta och se om det blir bättre, ELLER så kan du ju käka dom i några dagar och sluta om du blir bättre. Gör som du vill, eller kom och lämna ett nytt prov om några dagar". Dessa tydliga  råd fick jag, så jag gör som han sa, eller som jag tror att han sa. Jag gör som jag vill mao. Kan tycka att han har slösat bort en stor del av sitt liv på en utbildning han inte vill använda sig av bara .

Tänkte åka ner till gymet snart och provträna, har inte gymmat sen i augusti, kroppen lär bli skitförbanand. Tycker att det är rätt värdelöst när man ska börja igen efter ett uppehåll. Känns som att man får börja om från 0 igen. Men det brukar gå rätt fort att komma igen, återkommer med skaderapportPatrik