Det är möjligt att jag borde få nobelpriset i världens bästa husfru. För att:

-Jag lagat mat till min man.
-Jag inte bäddat om sängen utan insett att den duger som Patrik bäddat den.
-Jag inte krävt mer än Daim som dagens craving.
-Jag inte nojar över bebisen.

Vidare är jag sjuk nu, nästan så att jag vill säga "äntligen". Den här sjukdomen har legat latent i kroppen i några veckor nu. Dessutom hängde jag med Mia på jobbet idag och vi kom fram till att det nog inte är så farligt att föda barn ändå samt att många läkare är rent ut sagt dumma i huvet. (OBS! Därmed inte sagt att väldigt många patienter inte är det).

//Anna