Jag menar verkligen inte att trampa andra på tårna vad gäller julfirandet i alla dess former och skepnader. Uppenbarligen var detta ett minst lika känsligt ämne som barnuppfostran. Jag anser bara att det är en hel del onödig hysteri och stress involverat i julen och firandet av denna.
Redan idag har jag fått ha några diskussioner gällande jul, julfirande och julklappar.

Jag vill poängtera, å det grövsta, att jag verkligen respekterar och acepterar att människor vill ha julklappar i drivor, mat för hela kompanier, röda tomtar, pynt och godis i uppsjöar. Det kan vara hur mysigt som helst. De fluffiga Disneyjularna på TV:n verkar underbara. MEN... Jag vill inte ha det. Därmed inte sagt att jag är en julhatare, att jag inte firar julen på något sätt alls, att jag är extremistiskt anti jul. Jag vill bara slippa kraven, stressen och hysterin som jag i 15-16 år upplevde.
Jag ser själv att det lyser igenom lite hur jag föraktar vissa typer av julfirande. Dock är det viktigt för mig att åter igen anmärka att jag INTE föraktar någon människa eller deras åsikt.

Problematiken är inte bara att åsikter går isär. Den gäller även samvetet hos människor som så gärna vill leva upp till press och krav men inte har en möjlighet. Deras jular förstörs. Det kan handla om ekonomi, om självbilder eller om sociala konventioner och konstallationer. Poängen är att jag vill att alla ska få känna sig bekväma i traditioner vi firar. Men det är inte fred på jorden heller. Tyvärr.

Feel free att argumentera eller tycka. Och God jul.

//Anna