Först noten to selfen:

Innan måndag morgon skall jag ha sökt minst 10 jobb.


Sen Carpe Diem:

Stod på bolaget och bevittnade deras första törstiga kunder betala för sig. Det var två alkisar som hade gjort sitt dagliga inköp. Den ena köpte 6st 33:or öl av oklar sort och den andre 4st 7,2:or (jag antar att det var för smakens skull). Det slog mig då att dessa är de utmärkta representanterna för Carpe Diem- tänket. Idag har de klarat sitt mål, idag blir de yrsliga och inga andra problem kommer att få de ur balans. Fyllan är räddad och därmed har de säkrat dagens berusning. Morgondagen är långt borta och pengarna för den ölen är morgondagens problem. En företagsledare eller en högt uppsatt politiker måste väl ändå befinna sig i andra sidan av snöret, långsiktighet och planering. Men det är klat, vem vill leva så?/Patrik, borde skriva rapport ist.