Humor

Min nittonåriga kollega är en reslig, blond, bredaxlad historia med ett skönt lugn och en mognad jag bara kunnat drömma om när jag själv var nittion (eller tjugosju). Han har blivit utskälld av Hanna Hellqvist, tappat mat i densammes moders knä, drömmer om en resa till Amerika där han ska studera och bli vis samt har koll på kolhyderater och konstiga viner. Jag skulle helt enkelt kunnat anse att denne yngling hade framtiden för sig om det inte vore för vår diskussion på jobbet i Lördags:

Kollegan: Alltså, du måste ju komma ihåg när typ Ronny och Ragge kom? Då vet jag inte ens om jag var född.

Jag: Jooo, det var du nog. Och jag var lite för liten för den humorn egentligen kanske. Fast jag minns att vi tyckte det var roligt senare. Nu gillar jag mest typ solsidan eller the office. Som alla andra.

Kollegan: Jaa! Och typ Stefan och Christer!

Jag: Hahahaha! DET var roligt!

Kollegan: ???!!

Jag: Ja, alltså. Som att folk skulle tycka att Stefan och Christer är roligt menar jag.

Kollegan: Men jag gör det... Jag har dvd-boxen...

Jag: HAHAHAHAHAHAHA!!!! (På riktigt??)

Kollegan (tyst): Ja....

Jag: Så, nu jobbar vi lite och talar inte mer om saken.

Kollegan: Nä...

//Anna, forfarande förbluffad

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0