Så blev jag glad igen!

Och eftersom jag oftast är tvärtemot så tycker jag bara att det där är lite väl extremt.

Pojkar & Flickor ÄR inte lika, vi ÄR olika och det är inget fel i det. Lär barn av idag istället att dom är olika MEN har SAMMA värde ändå.

Sen kan jag inte låta bli att undra om barnets könsidentitet......?

Sen tycker jag att alla barn inte alls behöver gå på en förskola, iallafall inte för 2-3 års ålder, och om dom gör det behöver dom ju inte tillbringa 10 tim/dag där.

Men efter 3 så tror jag att det är mycket mer utvecklande att tillbring några timmar om dan på en förskola och lära av barnen om det sociala samspelet och andra saker...

Fast det här är ju bara min åsikt...

Hej Anna! Jag följer er blogg så gott som dagligen och älskar den! Men nu måste jag också försöka få ett ord med i spelet..=D

Alltså, jag tycker nog att de föräldrarna snarare förnekar barnet det unika i att vara ett kön. Som sagt, pojkar och flickor ÄR olika och man bör inte göra en så stor sak av det. Vad är egentligen fel med att vara olika? Jag tycker nog att många föräldrar, inklusive dessa, trycker på sina barn åsikten att det är fult att vara unik och flicka/pojke. ALLA ska vara lika liksom. Konstigt, när de går ut med att de minsann tror på allas rät till sin identitet.Att vara tex tjej och INTE BEHÖVA FÖRNEKA sina TJEJJIGA sidor ÄR IDENTITET! :-)

Oftast är det dessutom tjejerna som blir lidande. Rosa på pojkar är okej, det tycker alla dessa föräldrar, men rosa på flickor, NEJ nej. Sjukt konstigt enligt min åsikt. ;-)

Kramar!

Det är sååå härligt att väcka den här debatten. Som sagt, gäller det barn och barnuppfostran har alla en åsikt. Jag håller fullständigt med er båda. Man är olika och det har sina poänger (nu pratar vi genusdebatten endast). Dom gör väl just det som ni efterlyser; alltså, försöker att INTE göra en så stor sak av vilket kön barnet är. Det är vi (samhället) som skapar "Tjejjiga" sidor, alltså sociala konstruktioner och inlärda beteenden.



Läser man artikeln så ser man även att könsidentiteten tas på fullaste allvar inom familjen.



Jag gillar sättet att belysa problematiken på.



Fortsätt gärna kommentera, nu blev min kväll ännu bättre. Kram!

Men Anna, nu håller jag inte med..

Dom gör ju JUST det, en STOR grej runt könet, genom att göra det dom gör juuuu!

Ja. Håller med. Dom belyser problematiken. På ett, enligt min åsikt, väldigt finurligt sätt.



Men finns det inte en skillnad i att göra en stor sak av genusdebatten i sig samt att låta barnets person och personlighet utvecklas utan omgivningens inverkan endast genom att man förhåller sig till barnets kön?



Tids nog (väldigt snart antar jag) kommer barnet i fråga möta mångfalden och dess sätt att förhålla sig till kön och alla sociala konstruktioner runt detta med könsidentitet ändå.

Anna... Jag måste bara få säga att jag har nu ett barn på mitt dagis som är fem år gammal och bara varit på dagis i ca ett år. Tiden innan det har han varit hemma med mamma och detta har nu resulterat i att han är helt oförmögen att leka. Han har ingen social kompetens överhuvudtaget så jag tror visst på att dagis är viktigt för barns stimulans.

Tesse.

Jag förstår poängen. Själv har jag inte heller gått på dagis och är således socialt inkompetent.

Eller... Så kan man tillgodose dessa behov (som behövs tillgodoses!) på många andra sätt oxå. Det ska väl inte behövas en institution för sådant som har fungerat i 10 000 år innan vi kom på dagis?

Däremot håller jag fullständigt med om att social stimulans och socialt samspel med andra är jätteviktigt för att ett barn skall kunna anpassa sig till det samhälle vi alla behöver anpassa oss till.



(andningspaus)