Jag är alarmerande trött och har just kommit på tricket för att åtminstone slippa "se-mig-hör-mig-jag-är-understimulerad" skriket från min knodd härhemma. Jag binder upp henne i bärsjalen och går runt runt, konstant, utan paus. Jag har inte ens fått på mig kläder utan tassar omkring i trosor med barnet på magen. Och hon är jävligt snabb på att hajja om man står still. Det får man nämligen inte. Hittills har det här inlägget tagit mig arton minuter att författa och jag tänker inte korrläsa. Jag ska nämligen ut på marsch i vardagsrummet. Sen kanske jag får damen att äta och sen går vi väl ut på promenad. Där fick jag för min rörliga graviditet.

//Anna, ville bara säga att det inte är alltför utmanande intelektuellt nu.