Asså, jag fattar det inte. I pravda av idag kan man läsa att Paris Hilton uppger att hennes syster är hennes bästa vän. Ursäkta? Antingen har Aftonbladet FEL (!!??) eller så ljuger någon för på TV så går ju serien "best friend forever" som går ut på att Paris (för att hon inte har någon BFF som det heter) söker en BFF. I denna sjuka cyniska värld så stod trots allt Paris H och Kanal 5 som en sista bastiljon för moralen och sanningen, nu har även dessa murar rännat och min tro på allt som är fint har kommit av sig.

I Expressen kunde man läsa att Tomas Ledin har efterfestat på stranden i Luleå? Jag blir lite förvirrad här igen, - vem fan är Tomas Ledin? Den enda Ledin jag känner till gjorde några förutsägbart fåniga sommarlåtar på 80- talet, sen träffade jag honom själv för ett par år sen då jag hade biltvätten på Östermalm, hans gamla Jagga var skitig och jag behövde pengarna, en story lika gamal som prostitutionen. Bortglömd som Mc Donalds förra kampanj eller som den andra alkoläsken i landet, detta har varit hans lott och nu så dyker karln i Luleå. Mm, av erfarenhet så vet jag att det går lite trögare ju längre norrut man kommer men det här är ju löjligt.

Expressen har också något de kallar för manspanelen. Ska inte fördjupa mig totalt i detta utan jag vill mer ifrågasätta vilka ideal vi män förväntas ha. Låt oss börja med Aschberg, hans gärning i prostatakampen är hedervärd och är en ljusstråle i han annars så förvirrade uppenbarelse. Få se nu, en socialist som stod på barikaderna -68 och krävde det radikala socialister alltid har krävt. Störta allt och alla som har mer än andra, lite förenklat. Sen går han och skaffar sig mer än andra, MYCKET mer. Jag får inte ihop det, sen som gammal tunnelbanevakt så tackar jag honom för de avlägsningar/omhändertaganden som han har genererat genom att uppmana packet att planka. Sen har vi Leif GW, han verkar vara en kuf, inget fel idet men i vilken utsträckning representerar en 60 årig deckarförfattande professon den vanliga mannen? Paolo Roberto, gjorde sig ett namn genom att misshandla människor. Därifrån var tydligen steget inte långt till filmen och den röda tråden leder oss vidare till Vaktchef på Cafet och resten är historia. Jo, visst har han gjort bot och bättring men är en karriär som bygger på misshandel verkligen något att ha som förebild? Sen den där Pigge, att göra pengar på olycka är inget nytt (Haliburton), inte heller någon man bör skämmas för då alla gör det (Dick Chaney) men att göra pengar på sina barns död och så kort tid efter det inträffade finner jag något markabert. Inte någon förebild för mig heller. Vill jag ha råd så frågar jag väl Kaj Polack, han är ju iaf glad. /Patrik, ska jobba lite.