Det här med mammagrupper igen då.

Fantastiskt. Jag har nu sprungit in i två gamla klasskamrater från min universitetskarriär för fem-sex år sedan och båda är relativt nyblivna mammor. Vi har en enmånaders och en tvåmånaders och så har jag Isa då. Dessa två personer är människor jag ibland ägnat en flyktig tanke, saknat litegrann och när vi flyttat tillbaks har jag undrat nångång vad dom har för sig nuförtiden. Morsor alltså.

Jag var initiativrik nog att snika till mig deras telefonnummer och fikastunder och promenader är utlovade. Båda tjejerna föreföll riktigt avundsjuka när jag berättade om min mammagrupp och dom var besvikna eftersom deras grupper är nedlagda för att barnmorskorna behövs som vaccineringspersonal i höst. Dom vill gärna höra om babymassage och barnjämförelser och förstår sig inte alls på min mening då jag säger att jag inte är helt intresserad av att fortsätta gå till mammagruppen. Att tota ihop människor och få dom att umgås enkom för att man är förälder till ett mindre barn är för mig lite konstigtr, jag kräver liksom lite mer. Som att man tycker om varandra som personer eller är intresserade av samma saker. Jag vet inte... Typ som gamla universitetskompisar?

Så nu ska jag ta dom med storm och starta min egna mammagrupp där människor jag tycker om att umgås med är välkomna. Diskriminerande? Det kan ni ge er fan på. Det är min unge och min mammaledighet och min mammagrupp och här bestämmer jag. På det viset vinner nog alla i slutänden.

//Anna, egenmammagruppare

Kommentarer
Postat av: Älsta Sis

Way to go! (Eftersom jag övergav bvc-mammagruppen till förmån för på egen hand uppsnokade mammapolare måste det ju vara det rätta för alla andra att göra också.)

2009-10-10 @ 16:35:09

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0