Patrik funderar starkt på att skriva ett mail till Robert Aschberg. Fråga mig inte varför egentligen men när vi satt och snackade nyss (han i badkaret och jag på tvättkorgen bredvid) fick jag en klar och tydlig bild av hur mailet skulle kunna komma att se ut om han skrev det just i denna stund. Kanske ger det även er läsare en bild av vilket sinnestillstånd min sambo befinner sig i:

"Kära Robert,

Jag har tänkt. Tänkt och trotsat tanken. Faktiskt.
Jag skulle vara idealisk som programledare i ditt program Farmen eller vad det nu heter.
Varför då, tänker du Robert nu. Det gör du.
Jo... Jag är ju en människokännare av rang. En kall och hård jävel å ena sidan. Jag, som jobbat såväl i tuben som Töcksfors. Min svartvita människosyn gör mig konsekvent och provokativ och den är framsprungen ur mitt liv som kallhamrad och föraktad ordningsvakt.
Å andra sidan har mina fyra och ett halvt år som studerande av beteendevetenskap, i hopp om att bekämpa denna tidigare presenterade sidan av min komplexa person, gjort mig mer nyanserad och förstående än någonsin.
Denna paradox i mig frambringar en lust att totalt bortgöra korkade människor under bästa sändningstid och just därför, Robert, kommer jag utgöra kärnan i Farmen. (Farmen??)
Kanske betyder det här mailet ingenting för dig, kanske har jag spillt min vaniljvodka, utblandad med hemmagjord vinbärssaft, i onödan över mitt tangentbord. Men Robert, ger du mig chansen, ångrar du dig icket.

Vänligen Patrik S

Ps. Fan va bra att du sket i kommunismen till slut. Skarpt av dig tycker jag."

// LådvinsAnna